GOD JUL
Det får väl bli några rader såhär dagen efter julafton. Så nu är den över, dagen vi stressat inför och väntat på.... Det känns lite tomt måste jag säga.
Det var ialla fall en mysig julafton. Frukost hos brorsan med familj; riktig tomtegröt och allt annat som bör stå på bordet. Och julmust. En stund i stallet hos mina kära hästar, dem fick massa morötter och knäckebröd.
Eftermiddag och kväll hos mamma och pappa. Så som det ska va.... =)
Fick hur mycket fina julklappar som helst, inte minst från Daniel. Hoppas att alla blev glada för det dem fick av mig med.
Okej, så till lördagens roadtrip och matchen på Öland. Vad ska man säga? Första perioden slutar 5-0 till hemmalaget. Det finns ingen vilja, ingen jävlar anamma... ingenting. Och självklart.. det få chanser vi vaskar fram sätter vi i stolpar, eller blir bortdömda av domaren. Men det kanske var så det skulle va....
Efter halva andra vaknar vi äntligen till liv. Bättre sent än aldrig sägs det. 7-0 i baken efter 31 minuter. Men där tar det stopp. Sakta men säkert jobbar vi oss tillbaks i matchen och tillslut tar vi över den. 7-0 blir till 7-2 innan paus. I tredje fortsätter vi jaga ikapp.... och vi lyckas nästan. 7-6 blir slutresultatet, men inte utan att vi hade chanser att kvittera.
Det är starkt tjejer, att inte ge upp, att tro på det vi gör....för ALLA SKA MED!
Vi får ta med oss detta till 2008. Vi kan om vi vill.
Juldagen nu då. Utgång ikväll? Vi får se. Behöver inte bestämma något än. Ska ta en tur till hästarna.
Ses på torsdag kanske, kära lagkamrater??
Det var ialla fall en mysig julafton. Frukost hos brorsan med familj; riktig tomtegröt och allt annat som bör stå på bordet. Och julmust. En stund i stallet hos mina kära hästar, dem fick massa morötter och knäckebröd.
Eftermiddag och kväll hos mamma och pappa. Så som det ska va.... =)
Fick hur mycket fina julklappar som helst, inte minst från Daniel. Hoppas att alla blev glada för det dem fick av mig med.
Okej, så till lördagens roadtrip och matchen på Öland. Vad ska man säga? Första perioden slutar 5-0 till hemmalaget. Det finns ingen vilja, ingen jävlar anamma... ingenting. Och självklart.. det få chanser vi vaskar fram sätter vi i stolpar, eller blir bortdömda av domaren. Men det kanske var så det skulle va....
Efter halva andra vaknar vi äntligen till liv. Bättre sent än aldrig sägs det. 7-0 i baken efter 31 minuter. Men där tar det stopp. Sakta men säkert jobbar vi oss tillbaks i matchen och tillslut tar vi över den. 7-0 blir till 7-2 innan paus. I tredje fortsätter vi jaga ikapp.... och vi lyckas nästan. 7-6 blir slutresultatet, men inte utan att vi hade chanser att kvittera.
Det är starkt tjejer, att inte ge upp, att tro på det vi gör....för ALLA SKA MED!
Vi får ta med oss detta till 2008. Vi kan om vi vill.
Juldagen nu då. Utgång ikväll? Vi får se. Behöver inte bestämma något än. Ska ta en tur till hästarna.
Ses på torsdag kanske, kära lagkamrater??
Kommentarer
Trackback